Foto: Jon Andersson
Vårt mål
Sverige hyser en viktig del av EU:s kvarvarande mer naturliga skogar och skogar som tidigare inte kalavverkats, så kallade kontinuitetsskogar. Dessa skogar är unika miljöer för biologisk mångfald, med många arter knutna till äldre och gammal skog, död ved och kontinuitet av trädtäckning. De är också mycket viktiga för klimatet genom sina stora kollager i marken och biomassan, och sin motståndskraft mot störningar.
Det finns en lång rad miljömål som rör skogen, på FN-nivå, EU-nivå och nationell nivå. För att det ska vara möjligt att nå dessa mål måste de skogar som idag har höga naturvärden kunna lokaliseras och avgränsas på ett funktionellt vis, och det är bråttom! Vi har tagit fram och samlat data till denna karttjänst, för att presentera en samlad bild av vart de mest biologiskt värdefulla skogarna finns, eller kan finnas, inom skogsarealen. Men också för att ge en bra överblick var det finns värdefulla koncentrationer, kluster av bevarandevärda skogar med funktionalitet, och var restaurering behövs eller är lämpligt. Karteringen bidrar också till att effektivisera inventeringsinsatserna, genom att avgränsa de områden som har störst potential.
Vår vision
Vår vision är att Skogsmonitor ska växa till en kartering av ytterligare delar av Europas skogar, utanför Sverige, en kartering där merparten av naturarvet i skogen finns med.
Visionen är också utvecklingen av ett helautomatiserat interaktivt system, med planeringsverktyg, samt relevanta moniteringsverktyg.
Foto: Tor Tuorda
Foto: Jon Andersson
Vår metod
Kortfattat så använder vi oss av olika fjärranalyser, samt skogshistorisk forskning, historiska kartor och redan existerande modern karteringar för att skapa våra egna data. Detta för att få fram troliga bestånd av äldre skog och potentiell kontinuitetsskog. För validering använder vi bland annat fältinventering (stora inventeringsrutor av hela landskapsavsnitt på tusentals hektar), samt öppna data från olika inventeringar. Genom att använda en kombination av datamodellering (arter- och habitat), och existerande öppna data över naturvärden, från myndigheter, forskare, skogsbolag, kommuner och ideell naturvård, klassar vi sedan dessa områden i:
1. höga naturvärden
2. troliga naturvärden
3. potentiell äldre skog (och kontinuitetsskog, beroende på regional skogsbrukshistoria)
Graden av säkerhet naturvärden i klassningen beror alltså på om områdenas naturvärden är bekräftade, det vill säga oftast inventerade i fält (höga naturvärden), på annat sätt kunnat valideras med kompletterade bedömningar (troliga naturvärden), eller endast är resultatet av en fjärranalys (potentiell äldre skog eller kontinuitetsskog). Den sista kategorin innehåller sannolikt betydande arealer skog med naturvärden, men, dessa naturvärden är dagsläget okända för skogsmonitor. När det gäller områden med höga naturvärden så presenterar vår kartering en underskattning. När det gäller arealen äldre skog och kontinuitetsskog presenterar vår modell i dagsläget en överskattning av arealen.
Södra Sverige 1.0
Kartskiktet över potentiell äldre skog (inklusive kontinuitetsskogar) i Svealand och Götaland, har byggts av och klassats av skogsmonitor.se, och har relativ noggrannhet att visa äldre skog som inte avverkats under den mest omfattande kalhyggesepoken 1950 och framåt. Karteringen utesluter också skogsområden mindre än 0,5 hektar, vilket gör att vissa skogsfragment med kontinuitetsskog, äldre eller gamla skogar inte kommer med i karteringen. Detta på grund av att de är små eller består av fragmenterade mindre bitar. Karteringen av vissa former av lövskog med naturvärden, har också begränsningar i 1.0 versionen. Fjärranalysen av Örebro län och Kalmar län har preciserats och har lägre grad av fel. Obs! Detta är vår första version, och det finns i vissa delar av landskapen en relativt stor överkartering av äldre skog, som exempelvis beror på metodbegränsningar, eftersläpning av utförda kalavverkningar, samt kalavverkningar som missats av Skogsstyrelsens utförda avverkningar. Viss felkartering kan också bero på andra potentiella felkällor, som beror på begränsningar i denna version av fjärranalysen. Vi arbetar just nu med en förbättrad metod och kommer presentera ny mer precis data under 2023.
Foto: Viktor Säfve
Foto: Jon Andersson
Norrland, Dalarna och Värmland 1.0
Kartskikten för potentiella kontinuitetsskogar (skog som inte avverkats under den stora kalhyggesepoken från 1950-talet och framåt) i Norrland och norra Svealand bygger på Naturvårdsverkets fjärranalysprojekt som skapades mellan åren 2016 - 2023. Dessa kartlager har modifierats, och sedan i sin helhet klassats enligt de tre värdeklasserna, av oss på skogsmonitor.se. Till dess att vi gjort egna fjärranalyser över resten av Svealand och Norrlandsregionen, så kommer fortsatt Naturvårdsverkets kartering ligga som grundskikt i dessa delar av landet. Notera att delar av Naturvårdsverkets kartering av potentiell kontinuitetsskog har en högre träffsäkerhet (fjällnära regionen, Västerbotten, Jämtland, Norrbotten, Dalarna och Västernorrland), medan Värmland och Gävleborg än så länge har lägre träffsäkerhet, eftersom dessa inte ännu uppdaterats och förfinats av Naturvårdsverket eller Skogsmonitor.
Mer om precision och datakvalitet
Observera att karteringen består både av i fält inventerade skogar (mycket hög precision) hela vägen till avgränsningar som endast gjorts med fjärranalys och AI, automatiserade flygbildstolkningar och förändringsanalys baserad på serier av satellitbilder.
Våra valideringar visar hög grad av träffsäkerhet för områden som endast kartlagts med fjärranalys vad gäller de län där datat har uppdaterats, och en relativt hög, men varierande grad av träffsäkerhet för de icke uppdaterade länen.
Det dataskikt av potentiella äldre skogar och kontinuitetsskogar som fjärranalysen pekar ut innehåller olika grader av fel. Det är viktigt att påpeka att både hyggen och ungskogar ibland felaktigt karteras som potentiell äldre skog eller kontinuitetsskog, särskilt i de delar av landet som inte är uppdaterade med hjälp av AI (Skogsmonitors data) eller okulär besiktning (Naturvårdsverkets data). I 1.0-versionen av kartskiktet har vi använt en skogs- och trädmaskering från Metria (marktäckedata) där det förekommer fel i liten skala. Dessa fel kan ta sig uttryck i att enstaka byggnader, småytor, vägar, gamla parkträd, skogsdungar, grönytor och villaområden i tätorter ibland klassas som skog eller som äldre skog. Detta kan skapa en mindre felkälla till kartering av äldre skog, vilket är något vi ser över. Sett till hela karteringen i Sverige är detta dock ett litet och begränsat problem. Trots olika grader av över- och felkartering är en stor andel av karteringen korrekt även i dessa län. Därför bedömer vi att 1.0-kartskiktet över potentiell äldre skog och kontinuitetsskogar även i de län som inte uppdaterats, som användbara för att lokalisera äldre skogar och kontinuitetsskogar som har, eller kan ha höga naturvärden.
Kontinuitetsskog eller inte? Kartans olika skikt varierar i träffsäkerhet vad gäller huruvida en äldre skog är kontinuitetsskog eller ej.
Skogshistoriken skiljer sig mellan olika delar av landet. Medan skog som inte kalavverkats under den stora kalhyggesepoken (cirka 1950 och framåt) oftast är kontinuitetsskog i nordvästra Sverige, så innehåller karteringen i Norrlands kustland, och i Svealand och Götaland både äldre skog med historiska kontinuitetsbrott, samt gammal skog och kontinuitetsskog.
Skogar påverkas löpande av avverkningar, skogsskötsel och övrig exploatering, varför det kan finnas eftersläpning som påverkar noggrannheten i vår kartdata.
Vi strävar hela tiden efter att förfina och uppdatera!
På kartan syns de län som uppdaterade med nya data, och de som väntar på att bli uppdaterade. De län som uppdaterats är alla län i Norrland (mörkgrön) utom Gävleborg (ljusgrön. I Svealand och Götaland har endast Kalmar län, Örebro län (röd) och Dalarna län (mörkgrön) uppdaterats. Orange och röd färg visar Skogsmonitors egna grunddata i den södra delen av landet. Gröna färger visar den areal där karteringen bygger på bearbetade och klassade data från Naturvårdsverket.
Foto: Viktor Säfve
Kontinuitetsskog
Kontinuitetsskog definieras av Skogsstyrelsen (2011) som: ”skog med arter vars förekomst förklaras av att det under lång tid funnits lämpliga skogsmiljöer och substrat i just denna skog eller i dess närhet”.
Definitionen omfattar skogar som aldrig har kalavverkats och det omfattar merparten av all skogsmark (särskilt i nordvästra Sverige) som fanns innan kalhyggesbruket slog igenom i stor skala i en given region.
Många arter är knutna till och beroende av kontinuitetsskogar, och dessa skogar har en unik biologisk mångfald. ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet konstaterar att: "Brist på kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som aldrig har slutavverkats, är en av de främsta orsakerna till att skogslevande arter blir rödlistade.”, och att: ”För att vända trenderna med fortsatt minskande populationer behöver oskyddade skogsmiljöer, med rödlistade arter, bevaras långsiktigt över hela landet.".